Kolhydrater
Socker, stärkelse och sötningsmedel
 
 Kolhydrater
-->
 

Kolhydrater

 

Kolhydrater är hjärnans främsta bränsle och utan kolhydraterna, så blir vi trögtänkta och slöa. Däremot, så är det oerhört viktigt att äta av de kolhydrater som är långsammma och som har gott om näring.

Tomma kalorier

Vanligt, raffinerat socker är helt utan näring och kallas därför för tomma kalorier. Denna form av energi finns i godis, bakverk, läsk eller mat som är sötad för att hålla längre och/eller ge snabb energi. I raffinerat socker finns inte de vitaminer och mineraler som behövs för att du ska må bra och för att kroppens funktioner ska fungera.

Långsamma kolhydrater

Med långsamma kolhydrater menas kolhydrater som tar längre tid för kroppen att bryta ner, såsom tex fullkornsvarianter eller råa grönsaker. Man kan säga att en kolhydratkedja är som är lång sockerkedja och desto längre den är, desto mindre söt är den och då också svårare att bryta ner. Dessa långa kedjor slås sönder vid tillagning av maten, när grönsaker och frukt mognar eller när du tuggar den tillsammans med din saliv och enzymet amylas.

Snabba kolhydrater

Om kedjan istället är kort så är maten sötare och mer lättsmält.  En lättsmält variant som går snabbt ut i blodet kan vara vitt ris, snabbpasta eller vitt bröd. Denna bryts ner och går rakt ut i blodet redan när du stoppar det i din mun, vilket ger en snabb stegring på blodets sockernivå.  

Exampel på detta är en banan som först är grön, hård, sträv och bitter i smaken. Varefter den får kortare och kortare kolhydratkedjor, så blir den mjukare, sötare och mindre sträv. När den blir alldeles geggig och övermogen så består bananen av socker, medan den första gröna bananen är detsamma som stärkelse och långsamma kolhydrater.

Ett liknande exempel är potatis, som först är hård, besk och sedan blir mjukare och mjukare desto mer den kokas. När potatisen är som mjukast och tex mosad till  potatismos, så är det detsamma som snabba kolhydrater, medan den hårda, okokta potatisen är stärkelse.

Kolhydrater: Vänj dig av med söta smaker - Lär dig att gilla bittra smaker  

Samma sak sker i olika färger, då den gröna färgen hos tex en paprika är mer bitter, hård och oftast mindre lätt i en kall sallad men ypperlig i en gryta eller wok där den hinner tillredas. Den röda och gula paprikan är istället söt och bli lätt sönderkokt i en gryta men passar perfekt i en kall måltid.    

Med anledning av att barn är vana vid söta smaker från bröstmjölen eller mjölkersättningen, så gillar barn ofta de grönsaker och råvaror som är åt det söta hållet såsom den röda paprikan, potatismoset eller den mjuka bananen, men det är viktigt att de även vänjer sig vid de bittra smaker. Detta kan ta upp till 10-20 gånger för ett litet barn, medan det tar 3-4 gånger för oss vuxna.

 

Den som aldrig övar och lär sig att gilla de bittra smakerna, kommer att föredra söta smaker och därmed också de snabba kolhydrater som lätt omvandlas till fett, övervikt och som kan ge metabola syndrom som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.